Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongl. Blindinstitutet vid Tomteboda. En bild från de blindas värld, af John Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongl. Blindinstitutet vid Tomteboda.
et från himmelen nedströmmande ljuset kan endast den
människa fullt uppskatta, som en gång med friska ögon
insugit naturens oändliga prakt, men sedermera blifvit
be-röfvad sin syn. Ej ett skimmer från det haf af ljus, som
glansfullt, bländande tränger in i vårt öga, förmår hon uppfatta,
den arma, utan måste till och med i den mest strålande solglans
dväljas i ständigt mörker.
Dock nej, . . . icke alldeles blind är den olycklige, hvars
synkälla utsinat; icke alldeles tillslutna äro för honom naturens och
konstens skönheter!
Om det också icke är honom förunnadt att begripa
rägn-bågshinnans underbara färgprakt eller formens skönhet och ge-
En bild från de blindas värld.
Af JOHN SUNDBERG.
»O, en skön, en ädel himlagåfva
är ju ögats ljus. Alla väsen lefva af
ljuset. Hvarje skapad varelse, så äfven
plantan, vänder sig mot ljuset. Blott ej
den blinde; han trefvar fram i natt och
mörker. Han kan ej fröjdas af ängens
friska grönska, blommans glans och snön,
den skimrande, på bergens kammar. Dö
är intet, men lefva och ej se, det är en
olycka!»
Schillers Tell I. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
