Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dårarnes slott, af Axel Kerfve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»drag ur dårarnes lif» — »hur de ha det» — »hur de lefva sin
dag», med få ord, huru de te sig genom den kritiske granskarens
glasögon. Hit hör naturligtvis en del ordande om, hur de
behandlas, dessa dårar, och hur sjukdomsfallen yttra sig.
Låtom oss genast och villigt erkänna, att den värde läsaren
i detta afseende skall komma att känna sig besviken.
Låtom oss betrakta dårens lif som något allt för diskret att
i ofvanberörda afseende taga till ämne. Sensationsförfattaren må
göra det. Men den, som sett dårens olycka så rätt in i ögonen,
som tecknaren af denna studie gjort det, han ryggar för att
välja ett dylikt ämne att därmed göra sig intressant. Han äger
icke rätt att för hvem det vara må draga förlåten från en värld,
där förnuftets sol för många dalat i det eviga, i det okända. . .
Vi få nöja oss med en skisserad framställning, som lär oss,
att man i allmänhet indelar sinnessjukdomarne i två
hufvud-grupper. Den ena är den, hvilken omfattar svagsinne, beroende
på bristande utveckling hos individens hjärna, s. k. idioti el.
kreti-nism. Den andra omfattar sådana fall, hvilka uppkommit genom
störande inflytningar, rubbningar i en fullt utvecklad och tidigare
sund hjärna. Det är inom denna grupp vi återfinna flertalet af
de olyckliga, som befolka våra dårhus och som, stort sedt, gifva
oss underafdelningarna melancolia el. tungsinthet, mania el.
ursinne, paranoia el. primär förrykthet, dementia el. slösinne,
fånighet samt dementia paralytica (franska paralysie générale)
förlamande ofta obotligt vansinne, den hemska gränsen nedåt, dit
hoppets stråle sällan tränger.
Vi hafva s. k. toxiska sinnessjukdomar, beroende på gifter
såsom opium, nikotin och framför allt alkohol. . . Så ha
vi att skilja på epilepsi, hysteri, hypokondri samt d^n s. k.
puer-perala sinnessjukdomen, som vulgärt kallas »fjoskighet».
Att här ingå på en närmare beskrifning skulle föra oss för
långt. Många af dessa former uppträda som obotliga eller
sekundära, många af de lindrigare, primära, bli lätt obotliga, om
ej hjälp skaffas i tid. I flera fall visa sig vansinnets yttringar
endast periodvis, i andra fall mera konstant, An är vanvettet
partielt, än angripas alla psykiska funktioner däraf. Det akuta
vansinnet kan oftast botas. Det kroniska är merendels obotligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
