- Project Runeberg -  Boken om Stockholm i ord och bild /
676

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra anstalter för utbildning af sjuksköterskor, af John Sundberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Aldrig torde hon förgäta, när för första gången en af de åt
hennes särskilda vård anförtrodda patienterna dog.
Tillfrisknandet var i detta fall hopplöst, för läkaren hade det redan sedan
veckor varit en »afgjord» sak, men likväl kände sig den unga
sjuksköterskeeleven sällsamt beklämd, när hon, så att säga mellan
fyra ögon, stod gent emot döden och frågade sig, om hon
måhända gjort sig skyldig till någon försummelse och därigenom
påskyndat slutet.

Men doktorn skakar, när han märker den unga flickans oror
på hufvudet; den sjukes dagar voro räknade.

Snart blir den unga eleven mera förtrogen med döden. Hon
ser den dag och natt i dess olika skepnader.

Döden har i hospitalet, på lasarettet, sjukhuset förlorat
mycket af den fasa, som han för de flesta friska, när de någon gång
tänka på honom, besitter.

Patienterna veta endast allt för väl, när de äro obotliga.
De vänja sig vid tanken, dessutom är flertalet af de sjuka så
trött och utmattadt, de längta efter en lång, lugn sömn och
hvar-est kunna de väl finna en längre, lugnare sömn, än i dödens
armar?

Sjuksköterskan, som älskar och uppgår i sitt kall, finner så
mycket i hospitalslifvet, som fjättrar henne och tager hennes
verksamhet i anspråk, att hon icke mer har någon känsla öfrig
för de döda, för hvilka hon ju också ingenting vidare kan göra.
De hafva lidit ut. Hon ägnar i stället hela sin kraft åt de ännu
lefvande. Hon försöker på bästa sätt rättfärdiga namnet »syster»
såsom sjuksköterskorna merendels af patienterna på våra
sjukhus kallas.

Hon har iakttagit, huru patienternas sinnesstämning påverkas
af vädret, huru nedslagna de äro, när det regnar eller stormar,
och huru de åter lefva upp, när solen bryter genom molnen, och
hon bemödar sig på dystra och kulna dagar att vara särskildt
vänlig.

Den svåraste delen af sjuksköterskeelevens lärotid är helt
säkert nattjänsten.

Det behöfs starka nerver därtill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 23 16:36:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokomsto/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free