Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår »Kungliga Opera», af Chevalier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•eller mindre genomgripande förändring af det gamla huset var
säkerligen ej tillräcklig, och det var nog en välbetänkt åtgärd att
gå till grunden med nydaningen och att fullständigt ersätta det
gamla med nytt. Man får dock antaga, att det var med
svidande hjärta, som de härvid bestämmande beslöto sig för att
låta äfven den gamla stilfulla och minnesrika salongen invigas
åt förgängelsen, men det var utan tvifvel omöjligt att kring den
som stomme uppföra de många rymliga och olikartade
tillbyggnader, som kräfdes såväl af hänsyn till den modärna
teaterteknikens fordringar som för allmänhetens säkerhet och trefnad o.
s. v. Att det också var nödvändigt att rasera fasaden åt Gustaf
Adolfs torg eller att ej åter uppföra densamma i dess forna
skick, tillåta vi oss betvifla. Men vid det nutida Stockholms
arkitektoniska gestaltning är pieteten för det gamla ungefär lika
maktlös eller obefintlig som känslan för harmoni är frånvarande,
och sålunda blef Arffurstens palats, som »Sophia Albertina
sedifi-•cavit», utan sin gamla stilfulla vis ä vis, och hvad man än kan
säga till försvar för det nya operahusets hufvudfasad, med dess
onekligen många vackra detaljer, så är det väl dock obestridligt,
-att dess föregångare var vida mer i stil med läget, platsen och
omgifningarna.
Emellertid skola vi för vår del, innan vi ägna den nya
operan den uppmärksamhet, densamma naturligtvis i alla fall både
ur arkitektonisk och konstutöfvande synpunkt förtjänar,
uppehålla oss en stund vid dess företrädare. Ty hur olika den nya
teatern än är med den gamla, så är dock den nyas verksamhet
■en fortsättning af den gamlas, och i själfva verket torde det
vara traditionerna från den gamla, som, nu alldeles oafsedt det
•ekonomiska ordnandet af operaangelägenheterna, möjliggjort den
nyas tillkomst och verksamhet.
Vår kungliga opera har som bekant vackra, öfver
hundraåriga anor, och den har, i olikhet med ett annat af Gustaf III:s
verk, nämligen Svenska akademien, kunnat glädja sig åt
bestå-onde och nästan oförändrad popularitet. Mellan »Thetis och
Pélée» — den första operaföreställningen den 18 januari 1773 —
och våra dagars »Rhenguld» och Valdemarsskatt», mellan Betty
Olins ocli Karl Stenborgs och Caroline Östbergs och Arvid Öd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
