Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms omgifningar af Papirius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland all denna rikedom af naturens fägring och människors
idoghet, hvarom stränderna tala, rör sig under vår, sommar och
höst ett oändligt vimmel af farkoster, från den stora
atlanterångaren ned till kolibribåten, från tremastaren under fulla segel
till rospiggens skuta. Här är beständigt rörelse och lif, färg och
stämning. Nyanserna skifta i oändlighet, men hufvudintrycket
förblir alltid skönhet, skönhet.
Och af allt som säges om Stockholm blir dock detta
omdöme både begynnelsen och änden. Stockholm är en vacker stad,
hänförande vacker. Det är till största delen naturens förtjänst,
att så kan sägas, och utan sin inramning skulle taflan ej göra
på långt när samma intryck som nu. Mälaren som sänder sin
brusande friska ström tvärs igenom staden, Saltsjön, som sträckt
en af sina armar ända hit in, trånande efter att få smeka kajerna,
famna holmarna, spegla höjder, tinnar och torn i sin lugna bölja,
skogen, som sändt sina stoltaste förposter att göra front framför
de moderna palatsens led — det är dessa, som bilda diademet
kring stadens änne och göra Stockholm till drottningen bland
städer.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
