- Project Runeberg -  Boktryckarekonstens practiska handbok för nybegynnare /
189

(1823) [MARC] [MARC] Author: Christian Gottlob Täubel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra Delen - 9. Om en Tryckare-Lärlings underrättelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F.O-I.s«d«.-k1- —- – · .
« i «- « .- is B v .e « « Y- E i . t «- 9 s
. tr-: i gxk i « Mike-III- ; sxzkj FIHs »Hi- efz«z«k Esska y-¬
FI-;-,«.’t - v - s.
7.!;Y"s!kpk(t»(k UOQI s c» z,
XIV-»k- «’-«.i’.s;.ks-«;k ROTHE-X- ciskHszYkasTtsikr IsHIJWIFJZsZIIIH J, s s
M HA- ng kjkszczqtzy « · » , HEX- ,i tqu , »F I« , «
»N- 1·x«-«1- »Ah ( MJMVMY - -«,T«k«.t,i-,-»IM,, » H,
W
es- W

« E« 189 «¬
E punclurefvekfarne aldtig så liest Wer sig fdr Fvida hak¬
E ät med krvppem förorsakar dct hell lätk, att dct sma¬
ä de artet under instickningen blifwer med tillbakadragit,
! fä att punckurihålen ämm mer utwidga fig, vch förori
’ faka Registrets afwikelsex Punctursspetfarnc mästc Ecke
af smcden vara autj för« Lstarkt härdady tv dä fpringa,
de löudigru, wir Man will sika dem fmalare, alldeustund
det okta händey att Tryckarca antingen af förfcendc el¬
ler okunnigbet wild tillrigtuingen gdr dem ildgm cller
afbrpter udden, och dm de dä äro fdr härda, biter silen . «
icke pä dem, eller ock blifwer hakt förderiwad. Pun- . X
emrssvetsakne mästd ocksä af.jiusinedeu wara godt och
fast tillfammdawiidek vs dex inga Angst vch spillrordexk
uti mä yppa sigk som ganika ofta pläqqr ste, andeu¬
sitmd dlla smeder icke kunna förfärdiga goda och wars¬
aktiga puncturcr, sdrstå ock icke satt gifwa dem fm be¬
hdriga grad as hårdning.· Äro duncturspctsarnc »fdr
mjuka, bdjas de lätt krokigaz äro de fdrlänga, gä de för«
diupt in i medelstegeh och ·wid mottrvckct Hinz-r man
lätt häl pä arken wid iulöggningen,. brytas dcksälätt tit- ,
Oft färdfles onk deu ärvjm set bsrda Tvchffptsdak v. s. —— s«
w. Hmd wung ak punctnrkfaparne och längden as "
pepas snablar beträssarkpä bwilka punctunspkksme stä,
eller ätv päldddej tötet sig icke nägot wißt hkstzmmaz
man mäsiö bärwsd rcktta sig eftcr pappcrcts stomk Mc¬
siadelm är det härtre, attfaxarne äro länga och attsuakp
lerne äto kom. Har man smätt papper -att tryckas
mäste puncturer warda anstagna, som hafwa Isaga
N s , fssxcri ¬
—-»z«
.–.·–i«»
csxgssskxsss
; e 7 k« ss «
skzs «

::::
-«- 189 —

pnnctntespetsarne aldrig så litet körer sig söt tvina bak-
ät med troppen, förorsakar oet helt lätt, att det fatta-
de arket under insticknlngen bliswer med tillbakadragn-
så att pannor-hälen ännu mer nttvidga sig, och förvr-
faka Ncgistrets afwikelsex Punetneispetsarnc msstc icke
af smeden svara alltför starkt härdade, tp dä springa-
de lätteligen, när man tvill sila dem smalare, alldenstund
vet ofta händer, att Trpckarcn antingen as fsrscendc el-
ler okunnighet tosd tillrigtnlngen gdr dem sloga, eller
afbryter udden, och om de bä äro fdr härva, biter silen
icke pä dem, eller ock blifwer han förderfvad. Pun-
ktnrssspetsarne mäsle också as.·sinsineden wara godt och
fast tillsammaawalde, pä det inga flagor och spillror det-
jkti må yppa sig, som ganska ofta plägar ske, allden-
stund ana smeder icke kunna förfärdiga goda och war-
» aktiga pnneturer, förstå ock icke att giswa dem sin be-
bökiga grad as härdning. Åro punetnrspetsarnc sör
mjuka, böjas ve lätt krokigas ärv de sot-länga, gå desor«
djupt in i medelstegeh och tvio mottrycket rists-ek man
lätt häl på arken tolv inläggningen,. brytas ocksålätt ut-
af, särdeles om de äro« mycket härda vch spröda- v- s.
sv. Hwao längden af punctuessaxavnc och längden af
petas snablar beträffar, på hwilka punetnr-spetsamc sis,
eller arv påldddey låter sia icke något wißt bestämma-
man mäste bötwsd VW sig Ester papperets storlek Mc-
stavelen är det bättre, att saxarnc äro länga och attanlp
larue ärv korta Har man smått papper att trycka-
mäste pnnctuter tvnkda anslagna, som hafs-ca länga
R s saxar- -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:27:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/boktrhbok/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free