Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Senare Delen] - Om Orthographien eller Rättskrifnings-konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behöfs det icke, så wida passionen wid ropet icke är
ganska häftig. 6) Slutpuncten (.) brukas wid
ändan af en hel sats eller Period, och då man antingen
will hemta andan eller alldeles slutar sitt tal. 7)
Delningstecknen (Diviser) (-) brukas i skrift och tryck,
när orden icke kunna hele och hållne sättas ut på
raden, medan rummet det icke will tillåta, utan der
måste ske en disjunctio syllabarum, hwarwid man följer
Swenska uttalet: Äm-ne; wörd-nad, köp-te, wer-kan-de,
och icke som i Latinen: Ä-mne, wör-dnad, kö-pte.
Detta tecknet blifwer bindetecken, då långa och många ord
sammanfogas, såsom: General-Krigs-Commissarius. 8)
Inslutnings- eller Inskottstecken (Parenthese),
eller [] klamror, är tecken för afbrutet tal, eller
skiljer en insluten kort period ifrån de öfriga orden i en
hel sats. 9) Tankstrek (—) brukas ofta i stället
för Parentheser; men mest der Läsaren bör eftertänka
någon sats, som i Perioden är af särdeles wigt. I
Räkningar betyder annars en strek detsamma som till,
såsom från 148 — 160. 17 — 24 är detsamma som från
148 till 160; från 17 till 24, o. s. w. 10)
Anförningstecken (”) brukas, när man anförer en annans
ord. Stundom sättas desse tecknen blott wid början
och slutet, och stundom wid början af hwar och en rad.
11) Apostrophe (’), eller tecken till en bortkastad
vocal, är mesta delen bortlagd, så i Swensk som Tysk
prosa, och äfwen i vers. I dessa och dylika stycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
