Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
Det var ett världshistoriskt ögonblick, då Gutenberg
gjorde upptäckten att sönderskära sina bokstafstaflor i
särskilda trätyper. Säkerligen anade icke då den geniale
uppfinnaren hela den omätliga vidden af denna upptäckts
betydelse för världens kommande intellektuella och andliga
lif; men hvad gjorde väl det! Hur ofullkomligt än ideens
första uttryck blef, hur många förändringar och
omvandlingar den än sedan dess själf undergått, hur jättelikt den
än under följande tidsskeden vuxit — Gutenbergs är i
allt fall äran af den största uppfinning, som världen näst
skrifkonsten skådat.
Förarbetena till denna gå långt tillbaka i tiden. Den
spartanske konungen Agesilaus betecknade i själfva verket
saken, då han, för att narra sina fördomsfulla landsmän
till strid, skref ordet »seger» bakfram på sin hand och
sedan i smyg aftryckte detta på offerdjurets lefver. Cicero
hade på sitt sätt uttalat tanken, då han bemötte dem, som
trodde på världens tillkomst genom en slump, med
invändningen, att man då lika gärna kunde förfärdiga
bokstäfver af någon slags metall och sedan kasta dessa till
jorden under förmodan, att därvid skulle bildas uttrycket
»Ennius’ annaler». Quintillianus och Hieronymus tala
om bokstäfver af elfenben och buxbom, medelst hvilka
barnen under lek inhämtade konsten att läsa. Ännu
närmare kom man problemets lösning genom slåendet af mjmt,
förfärdigandet af stämplar, sigill, olika slags bilder,
spelkort o. s. v. I Holland och på andra platser funnos i
i5:e århundradet s. k. breftryckare, hvilka skuro smärre
skrifter i trätaflor, sedermera bestrukna med någon slags
färg, på hvilka de därefter lade papperet eller pergamentet
och klappade in figurerna med en borste eller något dylikt.
Den stora uppfinningen var sålunda så pass förberedd, att
s. a. s. blott det sista steget återstod att taga. Men just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
