Boktryckstyper / 2 (1905) Author: Alexis Hasselquist Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framkommer som en naturlig följd af förutvarande
omständigheter. Uppfinnaren af boktryckarkonsten torde icke kunna
göra anspråk på att först hafva begagnat lösa bokstäfver
vid tryck. Redan i biskop Ulfilas bibel, Upsala universitets
Codex argenteus, förfärdigad vid midten af det 4.
århundradet, sägas bokstäfverna vara inbrända i pergamentet med
ett varmt jern, antagligen för att fästa silfret och guldet. Man
har funnit bokband från 1423, å hvilka texten blifvit intryckt
med lösa metallbokstäfver. Tryckning af skrift var icke

Nr. 1. — Inskrift på ett bokband af C. Forster och Johann Wirsing, tryckt 1436 med graverade typer (Efter Hartwig).

obekant, ty till träsnitt fogades ofta text skuren i trätaflor. Man
har sagt, att sådana graverade trätaflor hade blifvit
söndersågade, hvarigenom enskilda bokstäfver och således rörliga
typer erhållits, men redan den nämnda omständigheten, att
metalltyper sedan långt tillbaka varit i bruk, gör detta
antagande föga sannolikt. För att kunna trycka ett större arbete
fordras emellertid med nödvändighet ett större antal af samma
bokstaf. Nu kan man mångfaldiga en bokstaf på flera olika
sätt. Man kan ju skära i trä af samma typ en efter behofvet
afpassad mängd. Det har emellertid genom vidlyftiga försök

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>