Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Senare engelska stilgjutare. 137
dog 1828 och var grundare af parlamentstryckeriet, prisar
Wilsons typer, derför att de äro i saknad af den franska raka
schatteringen men ega deremot de gamla typernas vackra
former. Dock kort efter det detta yttrande fälldes, började äfven
de skotska gjutarne göra typer med fin gravyr och hårlinier
lika skarpa som de franska och engelska gjutarnes. Tidens
smak fordrade en lätt, öppen gravyr och skarpa hårlinier och
de voro tvungna att rätta sig derefter. De efterbildade dock
med mycken urskiljning. Stapeln förenades med
schatteringens tvärsnitt genom en obetydlig böjning, hvilken gaf en
viss stadga åt bokstafven, utan att borttaga finheten eller
ändra det smäckra utseendet. Schatteringen kan hvarken
kallas rak eller böjd. Den runda bokstafsform, som
Baskervilles typer egde, föredrogs, men denna gjordes vackrare
genom de jemna böjningarne, som voro mera eliptiska än
runda. Bokstäfverna voro smalare och vidden dem emellan
mindre. Här var en typ, som tycktes lämpa sig för såväl
bättre som godtköpsarbeten — en typform lika hållbar som
vacker. Den nya bokstafsformen bief också till följd såväl
af sitt utseende som af sitt väl utförda snitt inom kort tid
öfverallt populär. I Frankrike kallades den Ecossais och af
tryckare gåfvos namnet skotskt, ofta mindre riktigt, åt hvarje
snitt, i hvilket en böjd schattering förekom tillsammans med
skarpa hårlinier och mjuka böjningar.
Efter lång pröfning ansågo mera förståndiga förläggare
att denna typform, ehuru förträfflig till konstnärliga och
poetiska arbeten, dock var för mjuk och vek för
historiska, vetenskapliga eller teologiska arbeten. Den verkade
irriterande vid läsningen och saknade kraft och stadga. Det
skottska snittets hårlinier äro i allmänhet idealet af en
matematisk linie: de hafva utsträckning men ingen bredd. När
Baskervilles
bokstafsform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
