Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fra Broderlandet Sverige - Paa Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Och salighetens himlaluft han andas,
och englars morgon for hans öga randas,
hvarthelst han blickar i den skumma tid.
Ej någon storm hans vasens blomma bryter:
sin krans af saronsliljor lugnt han knyter,
och i lians hjerta sjunger himmelsk frid.
Den källans namn er C h r i s t e n d o m. Hur mangen
till själens ljusa urhem redan gangen
drack oförvansklig skönhet derutur!
De fromma fader, som vi nu besjunga,
med graa hjessor voro likväl unga,
ty christendomen gaf dem Guds Natur.
Ack hvilken klagan, som du nu förspörjer!
Sjelf dikten ett förloradt Eden sörjer,
och vinter snögar uti menskobröst.
De gamles friska sinnen se vi sällan,
ty öfvergifven står den helga källan,
och blott ur verldens brunnar drickes trost.
Må hjessan hvitna, må uppå min panna
bekymrens eller ålderns fåror stanna,
och hyddan luta, nnder ve och väl;
ju närmre qvälln, dess mer min ande svalkas;
ju närmare jag ungdomskällan nalkas,
dess mer föryngrad känner sig min sjal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
