Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
— Prisad vare Krist!
— I evigheters evighet. Men vart skall det bära
av med er, kära Agata?
— Ut i världen, ers vördighet, så vitt ut i
världen... och hon beskrev med sin käpp en båge
från öster till väster.
Prästen följde tankspritt käppens rörelse med
ögonen, men slöt dem hastigt, ty i väster lyste en
bländande sol; därpå frågade han med lägre röst,
liksom ängsligt:
— Har Klembs kört av med er? Eller har det
bara blivit någon fnurra på tråden kanske?...
Hon svarade inte strax; hon rätade litet på sig
och lät de gamla blacka ögonen glida ut över de
höstliga, tomma fälten och byn, bäddad i
apelgårdar.
— Å, inte har de kört av med mig inte, de är
hyggligt folk och släkt med mig, vet jag. Och inte
har det blivit nån fnurra heller. Jag märkte själv,
att jag måste ge mig ut i världen. Åk i
främmande åk, så måste du av’et om så mitt i havet...
Det var ingen ann råd, de hade inte arbete för
mig längre, det lider ju mot vintern — skulle de
kanske för inte ge mig föda och vrån att sova i?...
Och så har de ju kalvarna och gässen, som måste
in under tak, för nätterna börjar bli kalla — så
det var bäst jag lämnade rum, det var synd om
krittren, de är ju också Guds skapelse... Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0009.html
