- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
9

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Vad nytt, Moszek? Hur artar det sig i år?

— Hur det artar sig? För somliga artar det sig
bra, och de har det bra de. Potatisen artar sig
gudilov, rågen ock, och kål blir det med. Den
som har potatis, råg och kål, för honom artar det
sig bra.

Han kysste prästens ärm, axlade kärrans remtyg
och knogade vidare, men nu gick det lättare, ty
vägen började sakta slutta nedåt.

Därnäst kom en blind tiggare, ledd vid lina av
en fet hund. Han höll sig mitt på vägen, och
dammet stod som en sky om honom, så hasade
han med fötterna.

Sedan kom en pojke med en butelj springande
från skogen, men när han fick se prästen vid
vägen, gjorde han en lång lov förbi honom ocn
sprang tvärsöver fälten bort till krogen.

En bonde från grannbyn åkte till kvarnen, en
judekvinna drev en flock nyinköpta gäss förbi.

Och alla hälsade, växlade några ord med prästen
och fortsatte sin väg, ledsagade av ett välvilligt
ord och en vänlig blick.

Men nu var solen redan på väg att gå ner, och
prästen reste sig och ropade till Walek:

— Plöj till björken, och sen hem med dig...
inte värt att låta hästarna förta sig.

Och så avlägsnade han sig långsamt över
åkerrenarna, allt under det han halvhögt läste sina
böner och omslöt landskapet med en ljus,
kärleksfull blick.

Rader av rödklädda kvinnogestalter lyste på
potatisåkrarna, det hördes ett rammel av potatis,
som lossades på vagnarna, här och där plöjdes
det ännu för höstsädet. Flockar av brokiga kor
betade på stubbåkrarna, långsträckta, askgråa
åkerfält började skimra rostbruna av den nya
sädesbrodden. På vissnade, blekta ängar lyste
gåsflockar likt vita snödrivor, en och annan ko

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free