- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
15

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla, ty någon blev varse Jozia Boryna, som kom
storspringande ifrån byn.

Andtruten ropade hon redan på långt håll:

— Hanka du, spring hem, det har blivit något
fel med en ko.

— Jesus Maria, vilken då?

— Bläsa ... Bläsa ... Jag har alldeles tappat
andan.

— Herregud, jag höll på att få dåndimpen, jag
trodde det var min, utbrast Hanka lättad.

— Witek har just drivit hem henne, skogvaktarn
körde bort dem ur skogen. Kon försprang sig väl,
hon var ju så stinn... och strax utanför lagårn
föll hon... och hon varken vill dricka eller äta,
bara kastar sig och råmar så Gud sig förbarme!

— Är inte far hemma?

— Nej, han är inte hemkommen än. Herre
jesses, herre jesses och just den kon, som gav
stävan full i ett tag. Skynda er då!

— Kommer medsamma.

Hon vecklade barnungen ur skynket, satte lilla
tofsmössan på och slog förklädet om honom.
Därpå rusade hon i väg, och så förskräckt var hon
över budskapet, att hon inte ens släppte ner
kjolen; det glömde hon alldeles, och de upp till
knäna blottade benen lyste vita mot åkern. Jozia
sprang före.

Och potatisplockarna, var och en bredbent över
sin fåra, började åter långsamt skrida framåt, men
hackade trögare nu, då ingen övervakade och
skyndade på dem.

Solen hade redan rullat ner mot jordranden;
som upphettad av sitt vilda lopp hade den väldiga
skivan färgats glödröd och sjönk bakom den höga,
svarta skogen. Mörkret tätnade och kröp ut över
fälten; smög fram i plogfårorna, lade sig på lur
i dikena, rullade ihop sig i snåren och bredde sig
långsamt över jorden, släckte, uppslök och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free