- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
38

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

i synen. Och bästa kon stöp, och vem vet vad
som händer i morgon... Kanske man skulle söka
sig en hustru ändå? Finns en hop kläder kvar
efter salig gumman — det skulle komma bra till
pass. Men gamla Dominikowa är en satkäring...
Men än sen, de har stuga och jord, och hon fick
stanna hos sig. De är tre stycken och har femton
morgen; då kommer fem på Jagna och så lösen
för stugan och inventarierna. Fem morgen —
det blir jämnt precis de där åkrarna bredvid min
potatisåker, de har visst sått sommarråg på den...
Fem morgen till mina — det blir jämnt trettifem.
Ett bra stycke det!

Han gnuggade händerna och jämkade på bältet.

Mjölnarn är den ende som har mer... den
rackarn, på orättfärdighet och procenteri och knep
har han’et... Och nästa år skulle jag gödsla
ordentligt och så vete på hela stycket. En häst
skulle jag få lov att köpa till och så nån koskrabba
efter Bläsa... Ja, det är sant; en ko skulle hon
få också förstås...

Så funderade och räknade och kalkylerade han
på lantmannavis, och ibland till och med blev han
stående för idel funderingars skull. Som han var
en klok bonde gjorde han sina överslag
grundligt och satte till att tänka riktigt på skärpen,
så att han inte skulle glömma eller förbise något.

Ett sånt väsen det skulle bli på dem! tänkte
han om barnen, men så kom en överströmmande
känsla av makt och självsäkerhet och stärkte det
ännu vacklande beslutet.

Jorden är min, och Gud nåde den som
försöker lägga vantarna på’n. Ger ni inte godvilligt
med er, så... han fullbordade inte meningen, ty
han stod nu utanför Jagnas stuga.

Det lyste ännu hos dem, och genom det öppna
fönstret föll en bred ljusstrimma, som genom en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free