Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
• Lapa satt bredvid honom, och gnällde road, och
för var fågel, som flög, rusade han efter honom
en liten bit, men vände sedan åter till sin post.
— Jo, försök fånga vinden som far, du,
muttrade Witek, och så fördjupad var han i sitt bestyr,
att han inte märkte, att Boryna kom fram bakom
knuten och stannade framför honom.
— Jaså, du sitter och leker med fåglar,
rackar-pojke 1
Witek for upp och ville ta till benen, men
husbond hade redan ett stadigt tag om hans nacke,
och med andra handen knäppte han kvickt av
sig sitt hårda, breda läderbälte.
— Slå mig inte, slå mig inte! gastade Witek.
— Så en sån vallpojke är du? Så vaktar du
krittren, va? Bästa kon fördärvad för mig... Du
satyngel där...
Och han slog ursinniga, vinande slag, utan att
se efter var dèt tog, och pojken vred sig som en
ål och vrålade:
— Slå mig inte! För Guds skull! Han slår ihjäl
mig. Husbond!... Jesus, hjälp!
Hanka måste titta ut ur stugan för att se, vad
som var å färde, och Kuba spottade och
försvann in i stallet.
Och Boryna bara pryglade på, smorde in sin
förlust i skinnet på honom så eftertryckligt, att
Witek redan var blå i synen och näsan sprang i
blod. Han vrålade i högan sky, och till sist
lyckades han som genom ett under slita sig lös, tog
sig med båda händerna om byxbaken och rusade
mot grinden.
— Jesus, han har slagit ihjäl mig, han har
slagit ihjäl mig! tjöt han och sprang så att de
återstående svalorna ramlade ur barmen och blevo
liggande efter honom på vägen.
Boryna knöt näven efter honom, spände om sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
