- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
47

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

livremmen, återvände till stugan och tittade in
till Anteks.

— Soln står redan två manshöjder högt, och du
ligger och drar dig ännu, röt han till sonen.

— Trälade som en oxe i går, så jag måste väl
vila mig lite.

— Jag far till tinget... Hämta du potatisen,
och när folket har slutat gräva, så skicka dem att
räfsa barr; du kan ju ta och börja kila
stugväggarna ...

— Kila era stugväggar själv ni; på oss drar det
inte.

— Det skall jag komma ihåg. Jag skall tata
min sida, och du skall få fiysa, din drummel.

Han smällde igen dörren och gick in till sig.

Jozia hade redan gjort upp eld och skulle nu
ut och mjölka.

— Fram med maten, jag måste fara...

— Jag kan väl inte slita mig itu — kan väl inte
göra två saker på en gång, och hon gick.

Inte ett ögonblicks frid, jämt måste en hålla
på och träta och mun huggas, tänkte han och
började kläda sig för stadsresan. Han var förargad
och bitter i hågen. Och kunde han annat vara?
Stridigheter med sonen jämt och samt, sa man
ett ord, så tvärt var han färdig att flyga en i
håret eller vräkte ur sig något, som stack ända
in i hjärteroten. Ingen att förlita sig på, bara trätor
och trätor!

Ilskan satte åt honom, så att han började svära
för sig själv och slängde klädesplagg och stövlar
utefter golvet.

De skulle lyda mig, men de lyder mig inte. Hur
kan det komma sig? tänkte han.

Nej, det såg ut som om det inte skulle gå med
mindre än att de fick smaka käppen och det med
besked. Det skulle han ha börjat med tvärt, strax
efter att gumman var död, när de började kälta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free