Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
om jorden... Men då hade han dragit sig, hade
inte velat bli en visa i byn. Han var ju inte
vilken palt som helst, tretti morgen hade han,
och släkten hörde heller inte till dé sämsta —
Boryna, vet mani Men med godhet kom man ingen
vart med dem, nej!
Här kom han att tänka på mågen, smeden, som
i tysthet eggade upp alla de andra och själv
jämt låg åt honom, att han skulle få sex morgen
jord och en morgen skog — resten lovade han
vänta på...
Tills jag dör förstås. Men vänta skall du få,
din rackare! tänkte han förbittrat. Så länge jag
kan röra en lem, så snyter du inte så mjycket som
en plogfåra. Lurad skall du bli, lurifax!
Potatisen kokade redan i spisen, då Jozia koin
tillbaka från mjölkningen, och i ett huj hade hon
frukosten färdig.
— Jozka du, köttet skall du sälja själv. Det är
söndag i morgon, folket i byn vet redan om’et
och kommer förstås rännande; men lämna inget
på krita. Bringan behåller du för oss, kalla hit
Jambrozy, så saltar han ner den...
— Men det kan ju smeden också...
— Ja men den han skulle dela som vargen med
fåret.
— Magda tar illa vid’sig — vår ko, och hon får
inte så mycket som se’na.
— Hugg av en bit åt Magda då och bär till
henne, men kalla inte på smeden.
— JaS gör som ni vill förstås, far.
Han åt stadigt, spände livremmen om sig,
spottade i handen och slätade det tillrufsade? tunna
håret, fattade sin käpp och kastade en sista blick
omkring sig.
— Jag har väl inte glömt något...
Han ville titta in i lillkammarn, men som Jozka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
