- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
55

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

Ciodsherrn ordnade sina papper, harkladc sig,
kastade en blick på skrivarn och förkunnade så
ined Ijudlig bas, att tinget tog sin början.

Därpå läste skrivarn upp ärendena för dagen
och viskade något till främste bisittare och denne
framförde det till domarn, som nickade bifall.

Målen ropades upp.

Först var det en polisstämning mot någon
borgare för bristande renhållning på hans gård.

Svaranden var frånvarande, men bötfälldes ändå.

Så en stämning för misshandel av en pojke,
som betat hästar på ett klövergärde.

Det blev förlikning — modern fick fem rubel
och pojken ett par nya b/xor och en jacka.

En stämning för intäkt på annans åker.

Målet uppsköts av brist på bevis.

En stämning för vedstöld på domarns skog,
förvaltarn kärande; bönder från Rokiciny
svarande.

De dömdes till penningböter eller två veckors
fängelse.

Svarandena förklarade sig missnöjda med
domen, de skulle gå till högre rätt och började så
högljutt klaga över orättvisa, för skogen var
allmänning, att domarn till sist vinkade åt Jasek,
och denne röt:

— Tig, hör ni, ni är inför domstol och inte på
en krog.

Och så drogs mål efter inål, metodiskt som
plogfåra efter plogfåra, och det hela avlöpte rätt
lugnt. Endast ibland blev det protester eller
tåreflöden eller svordomar, men dem tystade genast
Jasek.

En del folk hade lämnat tingssalen, men andra
hade kommit i deras ställe, alltjämt stod inan som
packade sillar, ingen kunde röra sig ur fläcken,
och så kvävande hett hade det blivit, att domarn
lät öppna fönstren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free