- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
61

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

kuslig igen — för Gud i himlen, det där svinet,
det var kanske inte något svin. Jag in på stora
vägen förbi krucifixet, grisen efter... Han var
vit, såg jag, och kring svansen eller lite nedanför
hade han svarta fläckar. Jag över diket — han
efter; jag över de där gravkullarna bakom
krucifixet — han efter; jag över stenröset, och han
mellan benen på mig, så jag ramlade så lång jag
var. Jag tror du är kollrig, tänkte jag... Knappt
var jag oppe igen, förrn han sätter svansen i
vädret och rusar i väg före mig. Ja, gno du,
tosing, tänkte jag. Men inte sprang han sin kos
inte, han bara sprang före mig hela vägen, ända
till stugan — ända till stugan, höglovliga rätten,
in genom grinden och in i förstun, och som dörrn
till köket stod öppen, rätt in i köket... Så sant
Gud hjälpe mig, amen.

— Och sen slaktade ni honom och åt upp
honom? frågade domarn road.

— He? Slaktarn och åt opp’en?... Ja, vad
skulle en göra? Det gick en dag — grisen ville
inte ge sig av, det gick en vecka — grisen var
kvar, och inte kunde en köra bort’en, för han
bara kom tillbaka och grymtade... Gumman min
stack åt honom vad hon hade, för inte kunde
en låta’n svälta, han var ju också en Guds
skapade varelse. Höglovliga rätten, som har ett vist
förstånd, kan väl själv begripa, att vad skulle
jag göra med stackarn? Ingen kom och hämtad,
i stugan var det ont om matbitarna, och den där
han åt som två... Hade det gått en månad till,
hade han rakt ätit ut oss... Vad skulle en göra ?
Vi åt opp grisen, annars hade han ätit opp oss
— men inte hela, visst aldrig, för i byn fick de
nys om;et och Dominikowa gjorde sak av;et och
kom med byfogden och tog alltihop...

— Alltihop ?... Var är hefa bakdelen då ?...
väste Dominikowa hotfullt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free