- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
71

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

— Fy för hunna, så det är inrättat i världen!
För allt skall en betala, till och med för ett gott
ord! Det är så illa, så värre kan det inte bli.
Barnen sätter sig opp mot föräldrarna, det finns
ingen lydnad, och alla är över varann som ilskna
hundar.

— Det är för att de är dumma och inte
betänker, att allesammans ska vi under jord.

— Knappt vuxna är de, förrän de är på far sin,
att han skall ge dem deras lott. Gammalt folk
bara skrattar de åt. De asen! Det är dem för
trångt i byn, de gamla sederna duger inte för
dem, ja en del till och med skäms för dräkten.

— Alltihop är det för att de inte fruktar Gud.

—- För det eller för något annat, men illa är det.

— Och inte ser det ut att bli bättre.

— Nej, hur skulle det bli det, vem kan rå på
dem?

— Guds straff, den stora domens dag, den
kommer, den kommer.

— Men allt som går förspillt till dess det ger
ingen igen.

— Nenej, det är såna tider, så det vore bättre
att pesten ,kom.

— Tider? Ja, det kan väl vara, men det är
människornas fel också. Tänk på smeden! Och
fogden! Med hans vördighet kivas de, den ena
retar de upp inot den andra, historier smäcker de
ihop, och de dumma tror dem... Den där
smeden han är som förgift för mig, så min svärson
han är.

Så klagade de samfällt över denna världen och
tittade mot byn, som allt tydligare urskildes
mellan popplarna.

Utanför kyrkogården lyste redan på långt håll
en rad rödklädda, framåtlutade kvinnor,
kringsvepta av en lätt rökslöja, och inom kort började
också det dova, entoniga smattret av linbråkor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free