- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
90

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

ingen människa hade hon att tala med, ingeii att
klaga sina olyckor för. Ensam och allena levde
hon sina dar, inte så mycket som att hon tittade
in till grannarna och lättade sitt hjärta ined en
stunds prat. Antek skulle just tala om
skvallersystrar han! Aldrig var det annat än att sitta
hemma i stugan och träla och gå an och till på
köpet aldrig nånsin få höra ett gott ord. Andra
de gick på krogen och på bröllop, men se
Antek... vern kunde vara honom till lags? Ibland
var han så len, så man kunde lägga’n på sår...
men så återigen kunde det gå veckor utan att
han sa ett ord eller ens såg åt en... bara
grubblade och grubblade... Och nog förstås hade han
att grubbla på... Varför kunde inte far hans
göra skifte nu, var det inte tid på att han satte
sig på undantag?... Hon skulle minsann måna
om honom, så att hennes egen far inte skulle
haft det bättre hos henne...

Hon ville sätta sig hos Kuba, men han borrade
ner sig i höstacken och låtsades att han sov, fast
solen sken honom rätt i ögonen. Först då hon
försvunnit bakom loggaveln, reste han sig,
borstade bosset av sig och styrde längs apelgårdarna
långsamt kosan mot krogen. Slantarna brände i
hans ficka ...

Krogen låg i ändan av byn, bakom
prästgården, i början av poppelvägen.

Där var inte mycket folk. Musiken kvintileradc
litet ibland, men ingen dansade ännu, det var för
tidigt, och de unga karlarna föredrogo att
spankulera i trädgården eller stå och hänga vid
inkörsgrinden eller utefter väggen, där en mängd
flickor och gifta kvinnor hade satt sig på en hög
färska, ännu gula timmerstockar. Den stora
krog-salen med sitt nedrökta svarta bjälktak var nästan
tom, de små anlupna fönsterrutorna släppte inte
igenom mer av den röda kvällsdagern än att en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free