- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
111

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

tade, så att gässen började kackla av
förskräckelse, och hundarna, som höllo jämna steg med
husbondfolken, satte till att skälla. Och hela
vägen fyllde de upp, folk och fä, så att fast den var
bred var där inte plats för alla, utan; en del måste
ner i åkrarna.

Det var redan full dager och hade lättat på så
pass, att solen höll på att bryta fram, då också
Boryna trädde ut ur sin stuga. Tidigare, i själva
dagbräckningen, hade Hanka och Jozka drivit i
väg med son och den gödda unggalten, och Antek
hade åkt med tio säckar vete och en halv skäppa
rödklöver. Endast Kuba och Witek voro kvar
hemma och så Jagustinka, som tingats att laga
maten och sköta korna.

Witek stortjöt utanför lagårn, för han ville också
till marknaden.

— Tror du är tokig, pojke, brummade Boryna,
korsade sig och gav sig åstad till fots, ty han
räknade på att han skulle bli bjuden att sitta
upp hos någon. Hans beräkning gick också genast
i uppfyllelse, ty strax bortom krogen upphanns
han av klockarn, som kom åkande i en britschka
förspänd med ett par präktiga hästar.

— Vad nu, Maciej, till fots?

— För hälsans skull... Prisad vare Krist.

— 1 evigheters evighet. Sitt upp hos oss, det
är gott utrymme, föreslog klockarfrun.

— Gud löne! Jag skulle nog orka gå, men
som det heter: bättre mår den åker än går,
svarade han och tog plats på framsätet med ryggen åt
hästarna.

Man skakade vänskapligt hand, och åkdonet
satte sig i rörelse igen.

— Och herr Jas, varifrån kommer han, är han
inte i skolan längre? frågade Boryna ynglingen,
som satt bredvid drängen och körde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free