- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
126

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

som vatten i solnedgången och voro lätta som
spindelväv. Nej, hon kunde inte stå emot, hon
började prova och se sig i spegeln, som judinnan
höll framför henne.

Det var som om hon virat morgonrodnaden om
sitt lingula hår, och i de klarblåa ögonen tände
fröjden en sådan glans, att det föll en violett
skiftning från dem på de glödgade kinderna. Hon
smålog mot sig själv, och folk tittade på henne,
så vacker var hon, så strålande av ungdom och
hälsa.

— Är det en av herrgårdsfröknarna som har
klätt ut sig, eller vem är det? viskade man.

Hon såg länge på sin bild, och med en tung
suck tog hon av duken, men frågade efter priset,
inte för att hon ämnade köpa, utan bara för att
få fröjda ögonen litet till.

Hon nyktrade hastigt till, ty judinnan i ståndet
sade fem rubel och Boryna drog i henne för att
få henne därifrån.

Därnäst stannade de framför halsbanden. Det
fanns massor av dem, hela ståndet föreföll att
vara översållat med små ädelstenar, som blixtrade
och blänkte så man hade svårt att ta ögonen
ifrån dem — bärnstenar, soin tycktes gjorda av
doftande gul kåda, koraller, som liknade
uppträdda bloddroppar, pärlor, stora som
hasselnötter, somliga vita, andra av silver och guld.

Jagna provade och valde bland dem och
stannade till sist för ett korallsnöre. Hon lindade
det fyra varv kring den vita halsen och vände sig
så till Boryna.

— Titta här...

— Det klär dig, Jagus. Men koraller tycker
inte jag är något märkvärdigt, för hemma i kistan
ligger det väl en åtta snören efter hustru min —
långa som pisksnodder och stora som rejäla
åker-ärter, sade han i en antaget vårdslös ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free