Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
som om ingenting förefallit, sade han i vädjande
ton:
— Jag skulle vilja ha mig ett glas, bjuder ni?
— Det kan jag väl göra. När en så galant
svärson ber, kan man väl spendera ett helt kvarter,
gäckades Boryna, och de följdes åt in i krogen
vid hörnet. Där satt Jambrozy i en vrå, utan
något att dricka, och såg mulen och ledsen ut.
— Det molar i lederna på mig, det är nog mot
oväder, klagade han.
De tömde både ett och två glas, men under
tystnad, lömska på varann som de voro.
— Ni sitter som om ni vore på begravning,
utlät sig Jambrozy, förargad att de inte inbjödo
honom. Inte en bit mat hade han smakat sedan
morgonen.
— Vad skulle vi prata för? Far säljer så mycket
i dag, så han måste fundera över åt vem han skall
låna ut pengarna...
— Maciej! Jag säger er, Maciej, att Vår
Herre...
— Maciej hit och Maciej dit. Akta dig du! Har
man hört en sån fräck en! Svinet gör sig bror
med svinherden. Boryna var förgrymmad.
Smeden, som redan hade tagit två starka supar,
blev kavatare och utlät sig lågmält:
— Nå, far, säg ert ord — ger ni eller ger ni inte?
— Jag har sagt mitt ord: i graven tar jag’et inte
med mig, men i förväg släpper jag inte ifrån mig
en enda morgen. Jag sätter mig inte på undantag
hos er — jag vill ha nån glädje av det år eller par
jag har kvar i världen.
— Lös ut mig då!
— Jag har sagt mitt ord, hörde du inte?
— Han ser sig om efter en tredje hustru, vad
frågar han då efter barnen, muttrade Jambrozy.
— Ja, så är det förstås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
