- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
164

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

par fat kasza, det skulle jag mäkta med... Och
de där bestarna de äter som hästar, lämnar väl inte
så mycket som ett ben över åt en ann, tänkte han
dystert och drog åt livremmen, för det kurrade
i magen på honom av hunger.

Men snart hade gästerna slutat och reste sig
med ett »Gud löne!» för välplägnaden.

Det blev en allmän rörelse. Somliga gingo ut
för att lufta sig och sträcka på benen, andra för
att titta om himlen inte klarnade, och pojkarna
ställde sig att nojsa med flickorna på förstubron.

Kuba han satte sig på tröskeln med en skål
mellan knäna och åt så att öronen runkade, utan att
bry sig om Lapa, som på allehanda sätt försökte
göra sig påmind. Då ingenting hjälpte, smet han
ut på förstubron till de andra hundarna; som
kommit med gästerna och slogos om benen Jozia hade
kastat ut.

•Mian skulle just till att återta arbetet, då Roch
trädde över tröskeln med ett »Prisad vare Krist».

— I evighet! svarades i korus.

— Den som kommer sent finner fatet rent...
Ni är sent ute, men ännu finns det kvar för er,
ropade Boryna och sköt fram en stol till spisen.

— Ge mig mjölk och bröd, Jozia, det räcker.

— Det finns lite kött kvar ännu, inföll Hanka
osäkert.

— Nej, Gud löne, kött äter jag inte.

De andra tystnade för en stund och betraktade
honom med välvillig nyfikenhet, men då han satte
sig till maten, började pratet och skrattet på nytt.

Endast Jagna såg ideligen på vandringsmannen,
undrande över att han kunde se ut som en vanlig
människa, han som hade varit vid Jesu grav,
genomvandrat halva världen och skådat så många
under... Hur kunde det se ut därute i världen ?
Hur skulle man gå för att komma dit?...
Runtomkring var det ju bara byar och fält och skogar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free