Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löö
— Vad är det?
Rocli skyndade ut i förstugan med sådan fart
att han så när ramlat omkull över kålhackan.
— Det är ingenting... någon pojke har klämt
fast svansen på en hund i dörren, det var därför
han tjöt, sade Antek efter en titt ut i förstugan.
— Det var nog Witek, anmärkte Boryna.
— Inte skulle Witek vilja göra en hund ont,
han som kommer hemdragande ined alla möjliga
sjuka djurkräk och kurerar dem, försvarade Jozia
honom med hetta.
"Roch kom tillbaka och såg upprörd ut; han
måtte ha befriat hunden, ty tjutet hördes nu borta
på vägen.
— Hunden är också ett Guds skapade kreatur
och känner, när han blir illa behandlad, alldeles
som en människa... Herren Jesus hade också en
hund och lät ingen göra honom för när, sade han
häftigt.
— Inte? Hade Herren Jesus en hund precis
som en ann människa? frågade Jagustinka
tvivlande.
— Ja, det var just vad han hade, och Burek
kallade han honom...
~~ — Nej ?... Ånej ? Får vi höra ... ljödo
intresserade röster.
Roch teg ett ögonblick, och sedan lyfte han
på sitt vita huvud med det långa, över pannan
tvärklippta håret, häftade sina ljusa, som tårblekta
ögon på elden och började lågmält, i det han lät
radbandskulorna glida mellan fingrarna:
— I de fjärran dajgar, då Herren Jesus ännu
vandrade på jorden och själv regerade över folken,
hände sig det som jag nu skall berätta för er.
Herren Jesus han gick sig till kyrkfesten i
Ma-tow, och ingen väg fanns det, bara glödhet sand
runtom, för solen’ brände och det var en hetta
som före ett åskväder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
