- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
177

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

— Ja, ung är han förstås inte, men han får nog
inte nej... gårdsägare och rika karln.

— Och den där Jagna! Har man hört på
maken! Rände med både den ene och den andre,
och nu skall hon bli den främsta i byn. Finns
det någon rättvisa i världen, säg mig det? Här
sitter det så många flickor... syster min är en ...

— Och bror mins dotter... och Koprzyvvas och
Nastusia och många andra till... Är inte de
bonddöttrar, är inte de duktiga och ärbara, vad?

— Nu skall jag säga hon kommer att pösa!
Går hon inte och kråmar sig som en påfågel
redan ?

— Det blir nog ett spektakel så Gud sig
förbarme — varken smeden eller de andra barnen
kommer nog att avstå sitt åt styvmor — ånej.

— Ja, men vad skall de göra? Gården är
gubbens, och det är han som bestämmer.

— Efter lagen ja är den hans, inen efter
rättvisan är den barnas också.

’" — Herregud, rättvisan! Rättvisan håller med
den som har något.

De utbredde sig en stund över denna snöda
värld och gingo sedan var och en åt sitt håll,
och ined dem spred sig nyheten över hela byn.

Som det var litet att göra och det lilla som var
inte brådskade och folket satt hemma för de
bottenlösa vägarnas skull, så blev det ett pratande i
alla stugor om förlovningen. Hela byn undrade
nyfiket, hur detta skulle komma att sluta; man
väntade sig slagsmål och processer och allehanda.
Kors, man kände väl till Borynas omedgörlighet
— satte han sig något i sinnet, så vek han inte
ens för hans vördighet, och Anteks trotsiga lynne
kände man också till.

Till och ined karlarna, som bådats ihop att
laga den genombrutna fördämningen bakoui
kvar-12. — R c y in o ii t, Bönderna. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free