- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
179

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

Antek jämte Kuba och kvinnfolken genast efter
frukosten farit till skogen att hämta bränsle och
försöka, om det gick att räfsa ihop barr.

Gubben blev kvar hemma.

Ända från morgonen hade han varit retlig och
ur gängorna och bara sökt anledningar att urladda
den oro och galla som jäste inom honom. Witek
gav han prygel för att pojken försummat sig i
lagårn, så att korna legat i dynga upp på buken,
med Antek kom han i gräl. Hanka gav han ovett
för pojken, som hade krupit på alla fyra ut på
gården och låg och smorde ner sig; till och med
Jozia fick bannor för att hon sölade och lät
hästarna vänta.

Då han äntligen blev ensam med Jagustinka,
som var kvar sedan i går för att se till krittren,
visste han rakt inte vad han skulle ta sig till.
I ett påminde han sig vad Jambrozy berättat
honom om mottagandet hos Dominikowa, om vad
Jagna sagt, men ändå hade han inte den rätta
tillförsikten — trodde inte mer än jämnt på gubben,
som var i stånd att ljuga ihop vad som helst för
att få sig en tår. Han vankade omkring i stugan
och tittade genom fönstret ut på den tomma .vägen,
ibland gick han ut på förstubron och kastade en
orolig blick bort mot Jagnas stuga — aldrig blev
det då kväll, tyckte han.

Väl hundra gånger ville han springa över till
fogden och be honom skynda på, men han hölls
tillbaka av Jagustinkas ögon, som oavbrutet följde
honom; ett par plirande ögon, som lyste av elakt
gäckeri...

Den trollkäringen, hon drillar ögonen i en som
en borr! tänkte han.

Jagustinka snodde omkring inne i stugan och på
gården med långrocken under armen och såg till
det ena som det andra; spann ett slag så att spolen
surrade i luften, lindade upp tråden och vandrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free