Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’184
arbetsam, så hon skulle nog kunna stanna hos
inor sin än ett par år.
— Till ingen nytta ja — av det blir ingen
för-ökelse.
— För en del går det galant för sig hemma
hos mor också, muttrade Szymon.
Fogden slog till ett gapskratt, gumman blev vass
i ögonen och sade hastigt:
— Sök er en annan, min kan vänta.
— Ja visst kan hon det, men vi kan inte finna
en grannare och en med en bättre mor.
— Säger ni ja!
— Ja, det säger jag, fogden, och då kan ni tro’t.
Han drog upp ett glas ur fickan, torkade av det
på rockskörtet, hällde i arrak och fortsatte i
allvarlig ton: — Hör noga på, Dominikowa, vad
jag säger er. Jag är en ämbetsman, och mitt ord
det är inte som en fågel, som ger till ett pip
och så är sin kos. Och Szymon — vad han är
fölen det är också bekant — han är heller ingen
landstrykare utan besutten bonde, barnafader och
befallningsman ... Bemärk vad det är för ena, som
är komna hit, och i vilket ärende, bemärk det!
— Ja> jag ve* ju, Piotr, och begriper.
— Ni är en klok kvinna, och då vet ni också
det, att förr eller senare måste Jagna ur huset och
få sitt eget, Vår Herre har nu en gkng så
förordnat, att föräldrarna fostrar opp barnen för andra,
inte för sig själva...
— Ja, det är så, det är så, och du mor —
Ansa, fostra, vakta
— och så betala den
som tar din flicka sen,
— Ja, så går det till i världen, och den saken
står inte att ändra. Skall vi dricka varandra till
nu, mor?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
