- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
192

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’192

— Hem med er, pojkar! väste Dominikowa
hotfullt.

— Jag är min egen husbonde. Vill jag stanna
och supa, så stannar jag och super... Behöver
inte lyda mor längre... Annars kör jag ut
henne... fördöme mig...

Gumman gav honom en knuff för bröstet, så
att han vacklade på benen och hastigt kom till
besinning, och Jendrzych satte på honom mössan
och ledde ut honom på vägen. M,en friska luften
tycktes omtöckna honom på nytt, han hade knappt
gått några steg, förrän han gjorde en överhalning,
klamrade sig fast vid gärdesgården och började
väsnas.

— Jag är, fördöme mig, min egen husbonde...
gården är min ... jag gör, vad jag vill... och jag
tänker supa jag... Jude, arrak ... annars så ...
kör jag ut dig...

— Szymek! Gud i himlen, Szymek, följ med
hem, mor kommer! jämrade Jendrzych och grät
strida tårar.

Efter ett ögonblick kom gumman med Jagna
och motade i väg sönerna, som hade kommit i
luven på varann vid gärdesgården och tumlade
omkring i smutsen.

På krogen blev det litet tystare sedan kvinnorna
gått, var och en gick hem till sitt vad det led,
och snart återstod endast Boryna med
bönemännen, Jambrozy och tiggarn, som nu också fick
vara med i laget.

Jambrozy var alldeles oredig. Han stod mitt
på golvet, skrålade och pratade om vartannat:

— Han var svart... svart som en järngryta ...
han siktade på mig... men pytt vad han träffade
sen... jag rände bajonetten i magen på’n ... vred
om så det krasade... det var den första det...
Vi står och står... och så kommer chefen sät-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free