- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
198

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’198

så tyst, så han kom alldeles inpå mig, på en fem
stegs håll bara... inen jag sköt inte, för det var
en väldig en, en riktig oxe, och jag tordes inte
på’n... Jag lät;en gå, och efter ett paternoster
eller två kom rågetterna fram... Jag såg ut den
bästa, och så small det. Laddat med besked hade
jag, för armen svullnade upp på mig, en sån
stöt fick jag av kolven; men damp det gjorde
hon, bara sparkade med benen... tror jag det,
fick en halv näve bly i sidan... och bräkte gjorde
hon kräket, så jag var just rädd skogvaktarn
skulle höra’t, och måste sticka henne...

— Blev hon kvar i skogen, va? frågade pojken
andlöst intresserad.

— Där hon blev så blev hon, det angår inte dig,
och knyster du ett enda ord åt någon, så skall du
få se på annat...

— Om ni så vill, så tiger jag förstås, men för
Jozia får jag väl tala opi7et?

— Nej, pass vackert, då skulle hela byn få veta’t
med detsamma. Där har du en tiokopek att köpa
dig något för...

— Jag skall låta bli att säga det ändå, men
snälla söta, låt mig få följa med en gång...

— Frukost! skrek Jozia utanför stugan.

— Ja, var tyst bara, var tyst bara, jag skall ta
dig med...

— Och så får jag skjuta bara en endaste gång,
säg får jag?

— Hå, tror du en får krutet för ingenting,
duin-snut där?

— Jag har pengar, Kuba, till marknan gav
husbond mig två gulden, jag har spart dem för
förböner, men...

— Nåja, nåja, jag skall lära dig, muttrade Kuba
och strök pojken över huvudet, lite hjärtnupen.

Ett par paternoster efter frukosten voro båda
på väg till kyrkan. Kuba linkade raskt på, Witek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free