- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
220

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’220

skall jag ha... Så, du är sån du! Ville ta alltihop
själv, kan jag förstå. Men den gången blev du
allt lurad. Du har lockat ur mig mina planer,
men det skall du minsann få för, och det så det
rister i dig. Han retade upp sig allt värre och
värre, ursinnig över att Antek fått en Inblick i
hans planer och på köpet skulle kunna förråda
honom för gubben. Det fruktade han mest av
allt.

Det måste man förekomma, beslöt han tvärt,
och trots sin fruktan för Antek återvände han till
Borynas.

— Är husbond hemma? frågade han Witek,
som stod utanför huset och kastade sten på de
i dammen simmande gässen.

— Hemma? Neej, han har ju gått till
mjöl-narns, vet jag, för att bjuda på bröllop.

Jag går emot honom, så möts vi liksom
tillfälligtvis, tänkte han och började gå åt mjölnarns
till. Men på vägen tittade han in hemma hos sig
och sade till hustrun att klä sig helgdagsklädd,
ta barnen med sig och strax på eftermiddagen
gå över till Anteks.

— Han säger dig vad du skall göra... Gör
ingenting själv och efter ditt eget huvud, för du
är enfaldig, men om så behövs, så sätt lipen till,
fall far om knäna och be vackert... Och hör
noga på vad far säger och vad Antek säger
först... Ett drygt paternoster gav han henne
sina föreskrifter och höll under tiden utkik genom
fönstret, om han inte skulle få se Boryna komma
på bron.

— Jag skall titta in i kvarnen och se om
hir-sen är färdig. Han hade inte tålamod att vänta
hemma.

Men han gick långsamt, och alltemellanåt
stannade han och funderade. Hm, vem kunde veta
vad den där tog sig till...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free