- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
230

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’230

— För det får ni skörda på tre morgen.

— Och vi gör arbete åt er för tjugu eller mer.

— Är ni inte nöjda, så ut och sök er något
bättre.

— Vi ger oss inte ut och söker, för det här är
vårt. Vårt an’ från fäderna sen månghundrade år!
utropade Antek med kraft.

Gubben gav honom en bister blick, men svarade
intet, satte sig framför spisen och rörde om i
bränderna så att gnistorna yrde. Han var ond,
färgen kom och gick på hans kinder, och håret föll
honom oupphörligt ner i ögonen, som glödde som
på en vildkatt. Men ännu behärskade han sig,
fast med knapp nöd.

Det blev en lång tystnad, flämtande andetag var
allt som hördes. Hanka snyftade sakta och
vaggade barnet, som börjat kinka.

— Vi sätter oss inte emot giftermålet, vill ni så
gift er...

— Tänk vad jag frågar efter vilket ni gör!

— Men tag tillbaks gåvobrevet, inföll Hanka
under tårar.

— Tig du, fördöme mig, gläfser hon inte i ett
som en hynda! Han stötte eldtången i elden, så
att bränderna ramlade långt ut på golvet.

— Håll er tunga i styr ni själv, hon är inte piga
åt er, så ni behöver inte gorma åt henne.

— Vad är hon uppkäftig för då?

— Det har hon rätt till, för det är hennes eget
det gäller för henne, skrek Antek allt ursinnigare.

— Om ni vill, så kan ni ju skifta bort, men vad
som är kvar — skifta det åt oss, började
smedshustrun lågmält.

— Du är dum du! Har man hört på’na, hon
vill sitta här och råda över mitt! Nej du, jag
sätter mig inte på undantag hos er. Och nu har
jag sagt mitt ord.

— Men vi ger inte med oss. Vi vill ha rättvisa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free