- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
240

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’240

— Jozka är en snäll flicka, Grzela kommer inte
igen från militärtjänsten på länge... och ...

— Smedens skall du akta dig för.

— Mellan dem och Maciej är det ju så väl så ...

— Smeden har någon beräkning med det du!
Men jag skall nog hålla ögonen på’n... Med
Anteks är det värre, för de vill inte försona sig...
Hans vördighet själv försökte stifta frid i går,
men de var omöjliga.

— Ja, när Maciej bar sig åt på det viset mot
dem... körde ut dem! utbrast hon lidelsefullt.

— Vad kommer åt dig, Jagus? Antek är väl
den som har talat allra värst illa om dig och ville
ta jorden ifrån dig och gormade och öste ur sig
om dig, så en inte ens kan upprepa’t...

— Antek om mig? Det har de bara slagit i
er, jag vånnar deras otäcka tungor förtorkade!

— Hur kommer det sig, att du håller med
honom, vad? kom det bistert.

— Därför att alla är emot’en. Jag är inte som
tiggarhunden, som svansar efter vem som slänger
till honom en brödbit. Det görs honom orätt, det
ser jag nog.

— Så, du vill kanske lämna honom gåvobrevet
tillbaka, vad?

Men Jagna förmådde inte svara, ty tårarna
började strömma från hennes ögon. Hon rusade
in i lillkammarn, reglade dörren om sig och tjöt
länge därinne.

Dominikowa störde henne ej, men ett nytt
bekymmer nästlade sig in i hennes hjärta. Nu var
det emellertid inte tid att grubbla. Jewka kom,
pojkarna stodo och sträckte på sig utanför, nu
gällde det att gripa sig an med de sista
förberedelserna.

Solen gick upp, och dagen framskred. På
natten hade det varit så pass stark frost, att
vattenpussarna på vägarna och dammen längs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free