Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’242
mjölnarns Jewka och lagade maten, biträdd av
några grannhustrur och Jagustinka.
I andra storstugan åter hade alla överflödiga
möbler flyttats in i kammarn; endast
helgonbilderna voro kvar, och längs efter väggarna höllo
pojkarna just på och ställde bastanta bänkar och
långa bord. Väggarna härinne voro också
nystrukna, golvet var nyskurat och spisen försatt
med ett blått skynke; hela taket med dess av ålder
svartnade bjälkar hade Jagna prytt med klippta
bilder. Maciej hade köpt färgat papper i staden,
och av det hade hon klippt fransar, blommor och
allt möjligt märkvärdigt: hundar, som drevo en
fårskock för sig, och herden, som kom springande
efter med staven i högsta hugg, en hel procession
med präst och fanor och helgonbilder och ännu
mycket annat, mer än man kan räkna upp,
alltsammans så väl träffat och så livslevande, att folk
rent hade häpnat i går på svenkalaset. Allt
möjligt sådant där kunde hon; vad som föll henne in,
vad hon såg kunde hon klippa i bild, och det
fanns inte en stuga i Lipce som inte hade
pappersbilder av henne.
Hon hade hållit sig undan i kammarn en stund
och kom nu ut för att fästa de återstående klippen
längs väggarna under helgonbilderna, för annan
plats fanns det nu inte.
— Jagus! Du kunde väl låta de där
token-skaperna vara nu, brudtärnorna är strax här...
Folket börjar samla sig, spelmännen går redan byn
runt... Och hon sysslar med sånt där lekverk!
— Ä, jag hinner nog... svarade hon kort, men
slutade nästan genast att klistra — hon hade inte
tålamod längre... Hon började strö granbarr på
golvet, hon bredde fina lärftsdukar på borden, hon
städade i kammarn, hon munhöggs litet med
bröderna, och sedan gick hon ut på gården och blev
länge stående och stirrade bort i fjärran. Ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
