- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
243

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’243

glädje kände hon inom sig, ingen! Hon bara
tänkte på att hon skulle få dansa och höra musik
och sång, och det tyckte hon om. Hon var som
dagen, klar och glittrande men stelnad och
förstummad. Om inte allt påmint henne om att
hennes bröllop skulle stå i dag, skulle hon inte ha
tänkt på det. På svenkalaset i går hade Boryna
givit henne åtta korallsnören, alla han hade kvar
efter sina saliga hustrur. De lågo på botten av
hennes kista, hon hade inte ens provat dem. Hon
frågade inte efter dem, hon frågade inte efter
något i dag. Hon skulle velat springa sin kos,
bara ge sig av, långt, långt i väg — men vart?
Visste hon det! Allt var henne vidrigt, och
beständigt kommo henne moderns ord om Antek i
tankarna. Skulle han ha talat så om henne, han ?...
Hon kunde inte, hon ville inte tro det — gråten
steg henne i halsen. Men kanske ändå!... I
går, då hon låg och tvättade vid dammen, gick
han förbi och tittade inte åt henne. Och när hon
och Boryna gått till bikten på morgonen, mötte
de honom utanför kyrkan — och han vände som
om han fått syn på en ond hund... Kanske
ändå ?... Nå, ville han förtala henne, så fick
han!

Hon började uppresa sig mot honom, men
plötsligt vaknade minnet av den där kvällen, då
de följts åt från kålplockningen hos Boryna; det
gjorde henne så het och grep hennes själ med
sådan makt, att hon inte visste till sig längre.
Helt tvärt vände hon sig till modern:

— Hör ni, ni får inte klippa håret av mig efter
vigseln.

— Håsch, vad är det nu du gått och hittat på?
Vem har hört talas om att man inte klipper håret
av en flicka efter vigseln ?

— Men herrgårdsfolk och stadsfolk klipper inte
av det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free