- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
246

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’246

wi piska efter pojkarna, som släpade benen och
när de kommo åt smeto ner till byn, till fogdens,
där spelmännen redan väntade och brudsvennerna
höllo på att samla sig.

Till mässan var det få som kommo, hans
vördighet förargade sig över att man för bröllopet
glömde gudstjänsten. Han kunde ju ha rätt
förstås, men folket tyckte som så, att ett slikt bröllop
firades inte var söndag.

Strax efter middagen började gästerna från
kringliggande byar infinna sig.

Solen hade redan överskridit middagshöjden
och kastade sådana fång av blekt höstligt ljus,
att marken glittrade som daggstänkt, fönstren
flammade, dammen glimmade och de vattenfyllda
väggroparna lyste som fönsterrutor — hela
världen var bräddad med den döende höstens ljus och
sista värme.

En ljudlös stillhet omsvepte denna jord i
guldglans. Dagen brann flammande ner och slocknade
långsamt.

Men i Lipce var det ett liv som på en marknad.

Knappt hade det ringt till vesper, förrän
spelmännen tågade från fogdens ut på bygatan.

Främst kommo fiolen och flöjten, bakom dem
mullrade trumman med pinglande klockor, och
sist kom den festligt bandprydda basfiolen.

Efter musiken gingo bägge bönemännen och
brudsvennerna — de voro sex.

Allesammans unga ståtliga pojkar, smärta som
tallar, smala om livet, breda över axlarna, galna
efter att dansa, morska till humöret, slagskämpar,
som inte veko ur vägen för någon — idel
gårds-ägarsöner på fäderneärvd jord.

Mitt på vägen marscherade de, arm i arm hela
raden, marken dånade under deras steg, och
jubelglada voro de och så bröllopsgranna, att det rent
grillrade för ögonen. Randiga byxor, röda västar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free