Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Vagnarna gnissla och rulla bortåt,
de skiljas ifrån dig med gråt.
Hej!
Visorna tralla och visorna sjunga;
Jagna, kommer det tunga.
Hej!
Dominikowa grät hela vägen och stirrade så
oavvänt och andäktigt på dottern, att hon inte
hörde vad man sade till henne.
I kyrkan höll Jambrozy på och tände ljusen på
altaret.
I vapenhuset stannade de, ordnade sig par om
par och vandrade så fram till altaret, samtidigt
med att prästen trädde ut ur sakristian.
Vigseln överstökades hastigt, ty prästen hade
brått till en sjuk. Då de tågade ut ur kyrkan,
klämde klockarn i med masurkor, »obertaser» och
»kujaviaker», så att det började spritta i benen
och mer än en var på vippen att falla in och
sjunga.
På återvägen iakttogs ingen ordning, var och
en gick var han hade lust. Över hela vägen
bredde skaran ut sig, och det hördes minsann var
den drog fram, ty brudsvenner och tärnor gastade
som om man flått skinnet av dem.
Dominikowa sprang i förväg, och när de andra
kommo fram, tog hon emot brudparet på tröskeln
med helgonbild och bröd och salt, och sen var
det på nytt att välkomna och klappa om alla och
bjuda dem stiga in.
Musiken spelade upp i förstugan, och var och
en som steg över tröskeln fattade första kvinnfolk
han fick fatt i om livet och gled in i »gångdansen».
Snart ringlade sig paren därinne i storstugan likt
en glimmande orm, svängde betänksamt om,
stampade i med värdigt eftertryck, vaggade avmätt,
gledo och kretsade par vid par, huvud vid huvud
likt ett fält av vajande mogen säd isprängd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
