- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
259

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

259

andra, som kvinnfolk brukar, när de ha druckit
litet och låta tungan löpa fritt.

Stugan rent riste av skrattsalvorna, och
kvinnfolken släppte sig så lösa, att mjölnarhustrun
började förmana dem att tänka på flickorna och
barnen. Klockarn påpekade också, att det är en stor
synd att vålla förargelse och ge dåligt exempel.

— För Herren Jesus, sade han, och de heliga
apostlarna säger oss — det står tydligt och klart
skrivet i de latinska böckerna — att det är bättre
att dräpa än att vålla förargelse, förty om du
förargar en av dessa små, så är det såsom att du
förargar mig själv; så står det i den heliga skrift
— för omåttlighet i dryck, i mat och gärningar
skall bli strängt straffad, det säger jag er, kära
människor, sluddrade han fram, ty han hade redan
tagit åtskilliga supar.

— Den där rackarn till bälgtrampare, vill han
förbjuda folk att ha roligt?

— Han går och gnider sig inot prästen, och
därför tror han att han är helig.

— Han kan stoppa till öronen på sig med
rockskörten! surrade fientliga röster, ty klockarn var
inte omtyckt i byn.

— Det är bröllop i dag, och då är det ingen
synd att roa sig, skratta åt lustigheter och göra
sig glad, det säger jag, fogden, gott folk!

— Och vad den saken anbelangar så gick
Herren Jesus också på bröllop och drack vin... inföll
Jambrozy med värdighet, men inte var han klar
i rösten och längst nere vid dörren satt han, så
det var ingen som hörde honom. Alla hàde nu
börjat tala på en gång, skrattade, klingade med
glasen och tuggade allt sävligare för att riktigt
njuta, och en och annan lossade på livremmen
och spände ut magen för att få rum för mera.

Kokerskorna kommo in med nya fat och sjöngo:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free