- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
274

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274

vettig yra tumlade från vägg till vägg, från
storstugan ut i förstun, från förstun ut på vägen, från
vägen ut på de vida fälten, hän mot skogen, ut i
världen, snurrade, rullade, tumlade och i en
ändlös, lysande kedja försvann i den stigande
morgon-rodnadens skimmer.

Det var musiken, det var spelet och sången
som ledde...

... Basfiolerna brummade takten och surrade
som humlor, och flöjten följde med och visslade,
kvittrade och liksom retades med trumman, som
tog putslustiga språng, väsnades med sina pinglor
och flög som ett judeskägg för vinden.
Andra-fiolerna ledde, gingo i spetsen som bästa
danserskan, sjöngo först högt och klart soin prövade de
rösten, och sen drogo de ut tonerna och klagade
gällt och förtvivlat som övergivna barn; så
kastade de huvudstupa om och föllo in i en andfått
jagande takt, dumpade i väg så det lät som om
hundra par smällt klackjärnen i och hundra man
ropat hej och ho, tills andedräkten tröt och det
risslade kallt över ryggen. Och sen åter började
de svinga och sjunga och virvla runt, trippa så
nätt och ta språng och skratta och tokas, så att
det blev varmt om hjärtat och lycksaligheten steg
åt huvudet som brännvin... Så föllo de åter in
i en dröjande, klagande ton, som daggstänkt av
gråt, vår egen melodi, vår hjärtemelodi, bräddad
med kraft och kärlek, spelade upp till den
lidelsefulla, galna masuriska dansen.

Morgondagern blev allt klarare, ljuslågorna
bleknade, och en smutsig, grumlig skymning fyllde
stugan, men ännu roade sig folket av hjärtans lust,
och den som fann trakteringen otillräcklig, han
skickade till krogen efter brännvin, skaffade sig
sällskap, och drack tills han blev stupfull.

Den som ville gå han gick, den som var trött

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free