Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
han hade munnen full av’ rotmos, när han
pratar... Prästens märr går efter vatten ... hon
stannar ... har kört fast med hjulen... en vacker dag
bryter hon benen av sig, skall ni få se...
Undan för undan lyssnade han sig fram, och
med sin skådande tanke vandrade han igenom
byn, deltog och bekymrade sig och levde så med
i hela byns liv, att han knappast märkte hur
dagen långsamt förgick. Väggarna slocknade,
dörröppningen falnade, det började skymma i
stallet.
Fram på kvällen kom Jambrozy, ännu inte
riktigt tillnyktrad. Han gick ostadigt och talade så
sluddrigt, att man knappt kunde höra vad han
sade.
— Du lär ha vrickat benet ditt ur led?
Titta på det!
Han lindade under tystnad upp de bloddränkta
trasorna. De hade stelnat och sutto så
fastklib-bade vid benet, att Kuba började gallskrika.
— Inte ens en flicka i barnsäng gastar så där!
brummade gubben föraktfullt.
— När det gör så ont! Men slit inte då! Jesses!
nästan vrålade Kuba.
— Jo, du har blivit fint tilltygad! Har en hund
bitit dig, eller vad är det? utbrast Jambrozy
häpen, ty vaden var söndersargad och varig och
benet svullet och stint.
— Nej... men tala inte om det för någon ...
det är skogvaktarn som har skjutit på mig...
men...
— Ja> jag tror sannerligen... det sitter ju tjockt
med blyskrot under skinnet... sköt han på dig
på långt håll? Hm hm, det är visst förbi med
skänken din, kan jag tycka... det krasar i
benbitarna ... Varför kallade du inte på mig strax ?
— Jag tordes inte... då skulle de ha fått reda
på att jag var ute efter hare^.. jag lossade ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
