- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
294

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

bara till påföljd, att fogden drog henne in i
kretsen och tvang henne ner bredvid sig.

Till sist skrek Vridna Jasiek:

— Sätt er till faten, folk, annars blir maten kall.

— Håll mun, nöt där, nog får du dig ett fat
att slicka rent.

— Jambrozy ljuger så det ryker om’et och
inbillar sig visst, att någon tror honom.

— Jasiek du, vad du får i mun det kan du ta,
för det är ditt, men kom inte vid mig, för där blir
du bet.

— Kom skall vi pröva! skrek pojken, för han
var lite larvig av sig och trög i fattningen.

— Då prövar jag hellre med en riktig oxe.

— Jambrozy bär ut efter prästen, och därför
tror han, att han är som en präst själv.

— Släpp in kalven i kyrkan, så lyfter han tvärt
svansen i vädret. Dumma käring! muttrade han
förnärmad, ty det var Jasieks mor som på detta
sätt försökt komma sonen till hjälp. Han var den
förste att resa sig, och efter honom följde dö
andra och togo plats vid borden och det med
fart, ty kokerskorna buro redan in de rykande
faten, och aptitliga ångor spredo sig 1 rummet.

De togo plats efter ålder och såsom övligt äc
vid brudhämtningsfesten. Dominikowa och
hennes söner satte sig mitterst, brudsvenner och
brudtärnor tillsammans, och Boryna och Jagna blevo
stående för att passa upp och ha ett öga på allt.

Det blev alldeles tyst i rummet. Utanför
fönstren skränade och slogos barnen, och Lapa
sprang skällande huset runt och krafsade på
för-studörren. Bordsgästerna åter grepo sig stumma
och värdiga an med de rågade faten, och man
hörde bara skedarnas slammer och klirret av
glasen, som flitigt gingo runt.

Jagna gjorde inte annat än bjöd och trugade,
och det var knappt någon hon inte själv lade för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 18:58:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/1/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free