Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
på den snöhöljda apelgården, de svartaktiga
husväggarna, taken med sitt vita rimfrostglitter och
den spetsiga toppen av halmdösen, som stack
upp bakom ladan. Hennes fötter voro som
fastfrusna vid isen, varken dem eller ögon kunde
hon slita loss.
En stilla, mörkblå vinternatt med stjärnor
strödda som silverstoft i rymden kringsvepte den
översnöade jorden; träden stodo orörliga under
sina snöbördor, sjunkna i dvala, gåtfulla, lika vita
spökskepnader eller stelnade töcken. De nästan
okroppsiiga snömassorna glittrade, alla ljud voro
förstummade, men ibland var det som om man
förnummit ett dallrande sus uppifrån stjärnorna,
pulsslag ur den frusna jorden, en svag andning
från de dödsstela träden. Och alltjämt stod Hanka
orörlig, utan att akta på den flyende tiden eller
den bitande kölden. Hennes ögon hade sugit sig
fast vid huset och drucko det. Hon famnade
det med hela hjärtat, tog det till sig med hela
makten av sin hungriga längtan.
Ett knarrande i snön väckte henne; någon kom
från vägen ner mot dammen och styrde stegen i
riktning emot henne. Strax efter stod hon ansikte
mot ansikte med Nastka Golomb.
— Hanka! utropade denna förvånad.
— Du stirrar som om jag vore död och gick
igen.
— Så ni pratar, jag har inte sett er på så
länge, det var därför jag blev förvånad. Vart
skall ni hän?
— Till kvarnen förstås.
— Dit skall jag också, jag skall med
kvällsmat åt Mateusz.
— Arbetar han i kvarnen nuförtiden? Lär till
mjölnardräng?
— Lär till mjölnardräng, han? Nej, han är vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
