- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
46

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

jag inte. Arbete finns det, men tungt arbete —
det är att skräda timret till sågen.

— Det kan han säkert, han duger till allting,
det finns väl knappt nån i byn som går upp
mot honom.

— Det vet jag, och därför säger jag också, att
han kan anmäla sig. Men hör ni, ni håller inte
ordning på er gubbe...

Hon stirrade förskräckt, begrep inte.

— Karlen har hustru och barn, men springer
efter andra kvinnfolk.

Hon bleknade och började darra invärtes.

— Jag säger som sanningen är, han driver
omkring om nätterna, folk har sett honom mer än
en gång.

Hon drog en djup suck av lättnad, ty hon
visste ju och förstod för resten också, att tanken
på oförrätten han lidit tog sömnen ifrån honom
och drev honom ut om nätterna... Och folk
tydde det förstås genast på sitt sätt.

— Han skulle ge sig till att arbeta, då skulle
kärleksgrillerna fara.

— Men han är ju gårdsägarson.

— Ja, kan tänka det, bökar som svinet i ett
fullt tråg och tycker inget är gott nog. När han
är så nosgrann, skulle han ha levat i fred med
far sin i stället för att ränna efter Jagna... det
är ju både synd och skam.

— Var i all världen har ni. fått det ifrån? brast
hon ut.

— Jag säger som det är, hela byn vet om’et,
fråga bara, skrek han, ty han var en hetsig natur
och sade gärna sanningen utan omsvep.

— Får han komma då? frågade hon sakta.

— Gärna för mig och det i morgon dag. Vad
är det åt er, vad tjuter ni för?

— Neej, neej, det är bara kylan...

Långsamt och med tunga steg vände hon hemåt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free