- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
65

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

— Kanske jag förtjänar så pass att det kominer
att räcka, tjut bara inte inför alla människor...

— Inte gråter jag, neej... Men tag en halv
skäppa korn hos mjölnarn, det blir billigare än
att köpa färdiga gryn.

— Ja, det skall jag säga till om i dag, och
sen stannar jag kvar en kväll för att få det malt.

Hanka gick. Han dröjde kvar ännu litet och
rökte en cigarrett, utan att blanda sig i
samspråket bönderna förde sinsemellan. De talade
just om Wolaherrns bror.

— Jacek hette han, jag kände honom väl,
ropade Bartek, som just steg in.

— Då vet ni väl att han är hemkommen ifrån
fjärran länder?

— Nej, jag trodde att han var död för längesen.

— Nej, han lever, för en fjorton dar sen kom
han hem.

— Ja, tillbaka är han, men folk säger att han
inte är vid sitt rätta förstånd. Han vill inte bo
på herrgårn utan har flyttat över till skogvaktarn
i skogen. Han gör allting själv, lagar sin mat,
gör sig sina kläder, och om kvällarna spelar
han fiol. Alltemellanåt träffar folk på honom med
fiolen på landsvägen eller vid gravarna...

— Det sägs ju att han går från by till by och
frågar alla människor efter en viss Kuba...

— Kuba? Det finns många Kuba i världen.

— Släktnamnet ger han inte besked om, frågar
bara efter en Kuba, som skall ha burit honom
ur ett slag och räddat livet på’n.

— Vi hade också en Kuba, som hade varit
med herrarna i skogen, men "han är död nu,
inföll Antek och reste sig, ty nu hördes redan
Mateusz ropa utanför:

— Ut med er, ni tänker väl inte hålla
middagsrast till kvällen?

Antek blev ursinnig, han sprang ut och röt:
5. — Reymont. Bönderna. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/2/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free