- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
90

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

aftonrodnaden slocknade och den gråblå
skymningen föll, dog rörelsen bort och det blev tyst
kring stugorna och tomt på vägarna. De fjärran
fälten slukades av mörkret, vinterkvällen kastade
sig med ett språng över jorden, och det klämde
till och blev så kallt att snön knarrade under
fötterna och rutorna bemålades med sällsamma
blomster och kvistar.

Byn försvann, liksom smälte bort i dunklet,
varken stugor eller staket eller apelgårdar stodo
att urskilja, bara lysena glimmade vasst och tätare
än vanligt, för överallt rustade man sig till
jul-firandet.

I alla stugor, hos rikeman såväl som hos
daglönare och de allra eländaste, klädde man sig
helgdagsklädd och bidde andäktigt, överallt
ställdes en sädeskärve i östra stughörnet, överallt
breddes först hö och så en vit linneduk över
bord eller bänk, och ur alla fönster spejades
efter första stjärnan.

Den blev inte synlig med detsamma på kvällen,
för så snart sista aftonglöden slocknat, började
himlen överdragas liksom med en blåaktig rök och
försvann sedan alldeles i ett gråtöcken.

Jozia och Witek, som stodo på utkik på
förstubron, höllo på att bli alldeles genomfrusna, innan
de äntligen fingo syn på första stjärnan.

— Där är den, där är den! gastade Witek.

Boryna tittade ut, så de andra och till sist Roch.

Ja visst, där var den, längst borta i öster

hade det gråa förhänget delat sig, och ur det
mörkblå djupet framgick stjärnan; större och
större vart den, allt klarare lyste den, allt närmare
kom den, och till sist föll Roch på knä i snön
och med honom de andra.

— Si Tre konungars stjärna, Betlehemsstjäman,
vid vars sken vår Frälsare föddes, prisat vare
hans.heliga namn!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/2/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free