- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
96

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

— Witek, tänd en lykta, vi skall gå till korna.
I denna natten förstår också kreaturen det
mänskliga tungomålet och kan själva tala, eftersom
Herren föddes ibland dem. Om någon som är
utan synd talar dem till, så svarar de med
mänsklig tunga, i dag är de människornas vederlikar och
känner som de, och därför skall man också dela
oblaten med dem.

Alla begåvo sig ut till lagårn, främst gick
Witek med lyktan. Korna lågo i en rad och
idisslade sävligt, men vid ljusskenet och rösterna
började de fnysa, reste sig trögt och vände på
de stora, klumpiga huvudena.

— Du är matmor, Jagusia, det är du som skall
dela ut oblaten. Då kommer de att frodas bättre
för dig och hålla sig friska. Men i morgon bitti
får du inte mjölka dem, inte förrän på kvällen,
annars sinar de.

Jagna bröt oblaten i fem delar, och lutande sig
fram över var ko gjorde hon det heliga korstecknet
mellan hörna, varefter hon stack oblatbiten
innanför mulen och lät den falla på den breda, sträva
tungan.

— Skall ni inte ge hästarna? frågade Jozia.

— Nej, de var inte med, så det kan man inte.
De återvände in, och Roch tog till ordet:

— Vart skapat väsen, vart minsta gräs, varenda
liten småsten, till och med stjärnan man knappt
kan se — allting känner, allting vet i dag att
Herren är född.

— A, kors då! Allting? Marken och stenarna
också? utropade Jagna.

—< Ja, det är som jag säger — allting har själ.
. Allt som är på jorden har ande i sig och väntar på
sin stund, då Herren Jesus skall förbarma sig
och säga: Statt upp, själ, lev och gör dig förtjänt
av himlen! För minsta lilla mask, vart bräckligt
grässtrå, allt gör sig värdigt på sitt vis och blir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free