- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
103

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

103

dubbla förkläden och mössor omvirade med röda
huvuddukar.

Mera tunnsått, alltid två och två eller tre och tre,
kommo de från Modlica, riktiga ynkedomar att
se, i lappade, gråa långrockar och med käpp i
näven, för de kommo till fots. På krogarna gick
det skämtet om dem, att de levde bara på
simpor, ty de sutto mittibland kärr och det stank
torvrök av dem.

Också folket från Wola kom, familjevis, så att
de just påminde om enrisbuskar, som alltid växer
i klunga; inte storväxta, utan så där mittemellan,
och stinna som säckar, men raska i tagen och
viga i truten, väldiga processmakare, duktiga
slagskämpar också och stora skogstjuvar på köpet,
klädda i gråa rockar med svarta snören och med
röda skärp om livet.

Också Rzepeckiadeln kom, de där struntarna,
sade folk, som hängde fem i en korumpa och var
tre om en mössa. De kommo i flock, moltysta och
med näsan i vädret, och sina kvinnfolk, stassiga
som herrgårdsnåder, vita i skinnet och lena i
målföret, hade de emellan sig och krusade dem
inte måttligt.

Strax efter dem kom folket från Przylenka,
högvuxet som en tallskog, smärt och kraftigt och så
grant utstyrt, så man hade väl aldrig sett maken.
De hade vita rockar, röda västar, gröna band i
skjortan och gulrandiga byxor, och utan att väja
för någon trängde de sig fram till altaret.

Efter dem, så gott som allra sist, liksom hade
de varit herrskapsfolk, kommo bönderna från
Dembica. De voro inte många, och var och en
kom för sig, pösmyndig och säker, och tog plats
på bänken framför högaltaret, förnämsta platsen,
trotsande på sin rikedom. Kvinnfolken deras hade
bönböcker och vita huvor knutna under hakan
och kjortlar av fint kläde... Och sedan kom det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free