- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
121

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

— Jag tycker jag skulle kunna somna av’et
jag, skrattade Jagustinka.

Fiolen tystnade, och först en stund efteråt
hördes några svaga, knappt urskiljbara toner
bort-ifrån stallet till, ty dit hade Pietrek förflyttat sig,
och ända till sent på kvällen spelade han. Gubben
kom tillbaka först vid kvällsmatsdags.

— Nu är fogdehustrun förlöst, och där är redan
ett fasligt spring. Dominikowa har måst köra av
med människorna, så många kommer det. Du,
Jagna, måste allt titta in till henne i morgon.

— Jag springer över nu genast, ropade hon
ivrigt.

— Ja> gör det om du vill, jag följer med dig.

— Ä... det är kanske bättre i morgon ... ni
säger ju att det är så mycket folk där... jag går
hellre, när det är dager, det snöar så dant,
und-skyllde hon sig, med ens ohågad, och han
envisades inte, helst smedshustrun med sina barn
just kom på besök.

— Var har du man din?

— Tröskverket i Wola har gått sönder, och de
har kallat på honom, för herrgårdssmeden
begriper sig inte på’t.

— Fasligt vad han ofta reser till herrgårn
nuförtiden, anmärkte Jagustinka menande.

— Angår det er?

— Inte, jag har bara lagt märke till det och
väntar på att få se vad som kommer av’et.

Men därmed slöt det. Ingen hade lust att ge
sig in på vidlyftigheter i kväll, alla talade
lågmält och trögt, alla voro sömniga efter vaknatten.
Inte ens kvällsmaten smakade, och den ene och
den andre såg förvånat på Jagna, som feberaktigt
snodde omkring i rummet, trugade dem att äta,
fast de redan lagt skedarna ifrån sig, skrattade
utan anledning, satte sig hos flickorna, började
säga något, avbröt sig, rände i. väg tvärsöver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free